Vi skulle åka från Khao Lak till Koh Lanta. Vi undersökte vilka alternativ det fanns då vi var i Khao Lak. Funderingarna gick runt om vi skulle åka gemensam minibuss till AoNang och därifrån båt eller om vi skulle ta en egen taxi hela vägen till Lanta. Vi valde det billigaste; gemensam minibuss och båt. Vårt alternativ var 400 SEK billigare. Ytterligare en orsak till att vi valde det alternativet är att våra barn inte älskar att åka bil. Det skulle också finnas gott om tid att äta lunch i Ao Nang vilket kändes skönt.
8:00 stod vi med all packning utanför hotellet och väntade.
8:15 ramlade Meja och skrapade upp knät och handen. Tur att första hjälpen kittet var tillgängligt.
8:20 ramlade Malte och skrapade upp hela benen, det krävdes tre plåster för att stoppa blodflödet.
8:28 Nu börjar föräldrarna bli lite oroliga, när kommer vår minibuss?
8:30 kommer en buss med en thailändare som inte kan någon engelska. Lanta säger vi, han verkar inte förstå. Ao Nang säger vi och han tittar på våra papper och börjar packa vagn och väskor på taket. Vi hoppar på och hoppas att det är rätt buss. I bussen är det fullt 14 vuxna och tre barn. Tjejerna får klämma in sig längst bak och killarna får sitta fram med föraren.
![]() |
Utmattade på båten |
8:45- 9:15 Marie läser Pixi böcker för Meja, Morris badar, Prick och Fläck på picknick osv.
9:30 Meja somnar skönt nu får vi vila lite.
9:39 Malte kräks ner hela bilen och alla sina kläder. Mattias får sanera Malte och bilen.
10:00 Bilen stannar för kisspaus och alla går ut, Meja vaknar och är lite grinig.
10:20 åker vi igen. Killen bredvid Marie packar uppen stor påse grillchips som han mumsar i sig. Det luktar inte gott. Det är trångt i bilen och finns nästan ingen luft.
10:55 Chauffören kör som en galning och bilen låter som den ska gå sönder. Vi kör om i backar med skymd sikt medan chauffören pratar i telefon.
11:20 Meja håller på att somna igen då vi åker in på en liten grusväg i mitten av ingenstans. Vi ska tydligen byta bil.Vi talar om att vi ska till Lanta. "Hurry, hurry" säger några thailändare och kastar upp packningen på en liten bil. Mattias får sitta på flaket med massa andra backpackers. Marie och barnen får sitta i bilen. Vi förväntar oss att komma till Ao Nang där vi ska gå på strandpromenaden och välja något mysigt lunchställe men så blir det inte.
Äntligen framme |
11:45 Vi kommer till färjeläget och blir beordrade att springa för färjan väntar på oss. Malte och väskorna får åka bagagevagn Marie springer med Meja i famnen. Väl framme på båten sätter vi oss utmattade ner; vrålhungriga. Mx3 får varsin mosad banan som var nerpackad. Pust. Som vår granne Thomas säger, "Man får det man betalar för..."
puh...blev alldeles slut av att läsa,
SvaraRaderamåste luta mig tillbaka och pusta.
Morfar ken1
Håller med, man blev ju helt matt av att läsa om er resa, var inte ni på semester? Far och dotter ser helt slut ut på bilden, var det verkligen värt 400 kr? :-)
SvaraRadera