Innan vi åkte hemifrån tittade Malte på Youtube-klipp från Seven wells, då folk åker rutschkana mellan olika små bassänger. Sen dess har han pratat om det och undrat då vi också ska göra det.
För att komma upp till de sju små bassängerna måste man gå uppför 608 trappsteg i djungeln. Vi var tveksamma om Meja skulle klara det men vi tänkte att vi gör ett försök eftersom vi andra tre ville dit. Vi får väl bära henne tänkte vi men hon gick faktiskt 306 trappsteg själv. Att gå upp var inte så jobbigt som vi hade tänkt oss men när det är 35 grader ute svettas man. Halvvägs upp finns ett stort vattenfall där vi stannade och klättrade lite men tyvärr fanns det nästan inget vatten i det eftersom det inte har regnat på väldigt länge.
Väl uppe bytte Malte fort om och var den i familjen som provade den naturliga vattenrutschkanan först. De andra som var där, några australiensare och de två langkawibor som arbetade där (med att vakta vattenfallet och samla skräp eller nåt..), tyckte han var väldigt modig. Sen provade alla i familjen, riktigt kul. Malte rev sig på magen, Marie gjorde illa lillfingret, Meja började blöda på foten och Mattias slog i stortån men det var det värt. Vi fick också vakta våran väska där uppe för det fanns tjuvapor som försökte ta allting. När vi sen kom ner för alla trappsteg tyckte vi inte att det hade varit så jobbigt men Maries ben kunde inte sluta att darra och Mattias var också slut i benen. Vi slukade två iskalla burkar Coca-cola och åt choklad. Bra nyttigt socker efter ansträngning ;-)
För att komma upp till de sju små bassängerna måste man gå uppför 608 trappsteg i djungeln. Vi var tveksamma om Meja skulle klara det men vi tänkte att vi gör ett försök eftersom vi andra tre ville dit. Vi får väl bära henne tänkte vi men hon gick faktiskt 306 trappsteg själv. Att gå upp var inte så jobbigt som vi hade tänkt oss men när det är 35 grader ute svettas man. Halvvägs upp finns ett stort vattenfall där vi stannade och klättrade lite men tyvärr fanns det nästan inget vatten i det eftersom det inte har regnat på väldigt länge.
Väl uppe bytte Malte fort om och var den i familjen som provade den naturliga vattenrutschkanan först. De andra som var där, några australiensare och de två langkawibor som arbetade där (med att vakta vattenfallet och samla skräp eller nåt..), tyckte han var väldigt modig. Sen provade alla i familjen, riktigt kul. Malte rev sig på magen, Marie gjorde illa lillfingret, Meja började blöda på foten och Mattias slog i stortån men det var det värt. Vi fick också vakta våran väska där uppe för det fanns tjuvapor som försökte ta allting. När vi sen kom ner för alla trappsteg tyckte vi inte att det hade varit så jobbigt men Maries ben kunde inte sluta att darra och Mattias var också slut i benen. Vi slukade två iskalla burkar Coca-cola och åt choklad. Bra nyttigt socker efter ansträngning ;-)
Det ser verkligen häääärligt ut! Tur att ni har barn som är vana att gå mycket.
SvaraRadera